RoRo vs Huckepack

RoRo eller Huckepack? Inom transportsektorn är RoRo (Roll-on/Roll-off) och Huckepack två viktiga metoder inom kombinerad transport som gör det möjligt att transportera gods effektivt mellan olika transportsätt: tåg och färja. I den här bloggen jämför vi metoderna och förklarar deras tekniska krav och användningsområden.

Vilka är likheterna?

Roll-on / Roll-off från färjan kontra trailers på järnvägsvagnen. Låt oss inte fokusera på skillnaderna först, utan på likheterna, för trots allt körs båda i intermodal transport. Båda varianterna tillåts ha en bruttovikt på 44 ton och båda kräver förstärkningar i chassit. Och för båda fordonen rekommenderas sänkning, eftersom luftfjädern måste vara helt tömd både på tågvagnen och på färjan.

Gula plattor

Huckepack-chassit lyfts med kran för lastning på tåget och utsätts för avsevärd nedböjning under processen. Det är därför viktigt att gripkanterna stöds mot den bärande balken. Avståndet mellan griparnas kanter (gula plattor) definierades redan för flera år sedan. Fordonen var dock mycket kortare på den tiden och idag finns det betydligt mer hävstångseffekt till höger och vänster om gripkanterna. Med RoRo måste trailern alltid vara ordentligt förankrad i fartygets botten, även när färjan färdas genom den gropiga Nordsjön. Och det är därför som varje sida behöver 4 fartygsfästband, vart och ett med en dragkraft på 12 ton.

Keder, rör och spänne

Det vanliga presenningsspännröret på framsidan är tillräckligt för den rörformade trailern. Huckepack föredrar däremot den mer stabila Keder-skenan, som den behöver senast när den möter motriktad trafik i tunneln. Och för hastigheter på upp till 140 km/h krävs presenningsspännare med bältesbroms och en extra mekanisk spärr för spännet. Och sist men inte minst behöver lokföraren förstärkta tvärbalkar och 5 fästband per balk.